När jag gick mina kurser i att utveckla min medialitet så var bland det första jag fick lära mig var att ”koppla upp och stänga ner” För i hela mitt liv så har jag varit uppkopplad, och därmed förnam jag en massa utan att förstå riktigt vad jag såg, ej heller kunde jag konsten att kommunicera med andarna. Det var helt enkelt ett kaos av information och synintryck som jag aldrig fick grepp över.
När jag flyttade till huset där jag bor idag så svämmade bägaren helt enkelt över en kväll och jag trodde jag var färdig för hispan rent ut sagt!
Jag tog då kontakt med ett medium, och det slutade med att jag började gå kurser i hur jag kunde få kontroll över min förmåga!
När jag första gången ”kopplade upp mig” på riktigt, medvetet, så var det en helt magisk upplevelse! Andarna strilade ner ett färgregn över mig i alla tänkbara vackra färger och avslutade detta med ett guldregn! Inget kallt regn, utan mer varmt och mjukt! Ni vet, lite som om man står i en dusch med mjuk stråle i den perfekta tempraturen, inte varmt och inte kallt, utan bara perfekt!
Jag frågade vad syftet med detta regn var, och till svar fick jag att jag behövde rena och hela min aura och det var de dom hjälpte mig med! Underbara andevärld!
När jag sedermera, efter min färgdusch, guidades till att stänga ner, så gjorde jag det med buller och bång! Jag stängde porten med reglar och hänglås, för jag var så dränerad på energi så jag kände att jag behövde få vara ifred och fylla mina depåer! Tystnaden och lugnet som uppstod kändes som ett vakuum! Ett bedövande vakuum, som för mig var skrämmande! Jag hade aldrig upplevt en sådan tystnad! Då tänker inte jag enkom på en ljudlig tystnad, utan en själslig tystnad. Även ett lugn för ögat, för jag förnam inget i ögonvrån heller! Detta skrämde mig mycket, för jag visste inte hur detta skulle bli! Jag kände mig så otroligt ensam, på ett sätt som jag aldrig känt förr! Övergiven och livrädd! Jag började till och med att gråta!
Min lärare såg detta och guidade mig då i en ny öppning, och en ny stängning för att jag skulle förstå att jag själv kunde bestämma när jag ville vara anträffbar och inte! Detta gav mig den sinnesro jag sökt efter! Nu var denna gåva på mina villkor! Underbart!
Jag minns inte hur länge jag gick omkring och var stängd och bara återfann mina krafter, som jag slösat med i min ”öppenhet” i alla år!
När jag sedan vågade öppna igen… och vara öppen när jag ville, då var det helt underbart!
Jag fick kontakt med mina närmaste hjälpare på andra sidan, som gav mig goda råd och tips allt eftersom jag mognade i min mediala utveckling.
Det jag vill ha sagt med detta är, om du känner dig obegripligt trött, tycker dig se något som ”inte finns”, ser dig över axeln, kollar vad det var som hände i ögonvrån och inget ser. Eller hör ljud som alla inte hör, eller kanske känner du fysiskt av någons närhet utan att se någon, då kan det vara så att även du är öppen, utan att vara medveten om det! I ett kommande inlägg så ska jag försöka förklara i skrift hur jag gör, när jag öppnar och stänger! Kanske kan det hjälpa dig!
Jag har gjort denna övning vid flera av mina hembesök, med personer som varit öppna, med god framgång. Dom har berättat för mig i efterhand, att dom mår mycket bättre och har mer energi över till annat!
Kärlek!
V.