Idag har jag reflekterat över slöseri.
De jag tänker på är mitt eget slöseri på mat till exempel. Det kastas så mycket mat, helt i onödan. Eller jag kastar ju inte fullt fresch mat, utan jag äter inte upp det i tid, så de hinner bli dåligt. Vågar inte ens tänka på hur mycket pengar jag bara kastar i komposten. För det första så lagar jag nog mer mat än vad vi behöver. Detta börjar ju givetvis med att jag handlar för mycket.
Men om jag lagar för mycket mat, så borde jag väl frysa in den eller äta den i flera dagar i rad. Men nix, de gör jag inte. Idag kastade jag grönsaker som blivit dåliga, i går kastade jag säkert 4 måltider, bara för att de stått i kylen för länge. Detta slöseri retar mig!
Det finns säkert många som skulle velat ha min mat och jag bara helt respektlöst kastar den. Nu menar jag inte att jag ska ropa på förbipasserande och bjuda in dom på mat. Utan jag menar att det finns så många som kanske inte har råd att köpa mat alla dagar och jag bara kastar. Dom blir förvisso inte mättare för att jag kastar mindre mat.. men jag hoppas ni förstår hur jag tänker…
Jag gör kraftansträngningar med jämna mellanrum på att skärpa till mig, och ta tillvara på det kylen erbjuder. Men vipps så halkar jag tillbaka till gamla vanor. Jag kan inte föreställa mig att min mamma kastade lika mycket som jag gör.. men det lagades annan mat förr också. (som om de skulle vara en ursäkt) Pytt i panna på gamla rester är inte något jag gör direkt, men borde kanske börja. Jag är även dålig på att använda mig av säsongens varor vilket jag vill bli bättre på. Dels på grund av miljön och dels på grund av ekonomin. Det kanske blir lättare att skärpa mig nu när jag skrivit om det för hela världen!
(siktar stort och tror att min blogg kommer bli den mest besökta i hela världen *blink blink*)
Nu ska jag försöka skärpa mig en gång för alla!
Tanken är i alla fall god och viljan genuin, sen får vi se hur långt det räcker!
Kram V.