Idag har jag haft så många konstiga tankar. Eller nej, inte konstiga, inte för mig i alla fall. Men jag har förstått på min man, att han inte tänker som jag.. min syster brukar också säga att jag inte tänker som alla andra.. så nu ska ni få ett litet smakprov på hur mina tankar kan gå.
Morgonen började med att jag i trevligt sällskap satt på min framsida och tog en kopp kaffe med en otroligt god vän, när vi hör ljudet av hästhova. På gatan utanför mitt hus kommer en ryttare på hästrygg på väg upp mot skogen.. och jag njuter av ljudet av hovarna mot asfalten och undrar lite vad det är med de ljudet som gör att jag tycket det låter romantiskt.. För i min värld är hästar läskiga djur som sparkas och bits, och det är inte min syn på romantik!
Jag låter hästen passera och fortsätter njuta av stunden med min vän.. efter någon timme vill vi ha mer kaffe så jag fyller på från termosen.. och ser att kaffet inte är så där klart i färgen som det brukar vara utan lite grumligt på något sätt, dessutom har det blivit lite kallt.. så jag undra lite för mig själv vad det är som gör att avsvalnat kaffe blir grumligt.. men jag frågar inte….
Dagen går och vi sitter inne och äter middag, ytterdörren är öppen då vi har en underbart varm och skön kväll och jag inser att vi ska stänga dörren då vi börjar få in så många mygg och flugor, så jag stänger dörren. Efter ett tag så inser jag att de fortfarande är myggit inne.. och undra hur de kan komma sig.. till jag kommer på att vi har ju ett stort hål i fasaden!! Vi river ju för att bygga nytt badrum och min make håller ju på att sätta in ett fönster. Hur jag ens kunde glömma det är i sig ett mirakel då vi haft hål i fasaden i över ett dygn!
Efter maten så går jag ut en sväng på gården och hör skogsduvorna kuttra och tänker på stadsduvorna i stan och undrar lite vart dom sover om natten? Man ser ju dom bara knata runt där på torget.. men ser aldrig skymten av ett bo.. så vart sover stadsduvan.. och vart lägger stadsduvan sina ägg och vart lär sig stadsduvans ungar sig flyga?
Och nyss blev jag precis påmind om en tanke jag haft förr, flera flera gånger! Jag MÅSTE komma ihåg att blunda när jag dör! För det finns inget som ser så läskigt ut som döda ögon! Fy fabian vad dom är läbbiga! Så min sista tanke i livet hoppas jag blir att blunda, då jag vill bespara den som finner mig, upplevelsen av döda ögon.
Ja, de här var ett litet smakprov på hur tankarna far runt i mitt huvud! Nu tänker jag luta mig tillbaka i soffan och njuta lite av kvällen.. men visst tänker jag lite på vad ni kommer tänka när ni läser om mina tankar..
Ha en fin kväll!
Verula
Kommentarer
comments
