I lördags köpte jag tulpaner åt min mor som bjöd på middag. När jag ändå köpte till henne så köpte jag även lite tulpaner till mig själv också. Vita tulpaner tycker jag är så otroligt fina i sin enkelhet. Jag satte dom i en vas och ställde dom mitt på vardagsrumsbordet. Otroligt ståtliga stod dom I VÄGEN för tvn hela tiden. Vi flyttade på vasen för alltid stod dom i vägen för någon. Jag som så gärna ville ha dom i vardagsrummet så jag kunde njuta av dom så mycket som möjligt.
Idag tröttnade jag på att inte kunna sätta mig i soffan utan att behöva flytta på blommorna, dom hade blivit ett irritationsmoment, ett öde dom verkligen inte förtjänade. Dom var ju införskaffade för att ge lycka och hopp om våren! Så jag bestämde mig för att göra något åt det, ge dom en bättre chans här i livet!
Så jag klippte ner dom och placerade dom i lägre ”vaser! Detta är föremål som inte var, från början, ämnade som vaser, men dom fick nu fylla en ny funktion. Sockerskål och gräddsnipa är nu tulpanvaser!
Gamla föremål får nya funktioner! Det tycker jag är underbart. För hemma hos mig används inte sockerskål, inte heller häller jag upp mjölk till kaffet i en lite mjölkkanna i silver, men dom är ju för vackra för att glömmas bort tycker jag.
Tulpanerna i sockerskålen, ser nu mer ut som vita krokusar! Dom är så vackra där dom står! Nu kan jag njuta av dom utan att besväras av att dom står i vägen hela tiden!
Detta lilla arrangemang får mig också att tänka mycket på min goa fina vän Lotta, som bor i Dubai och jobbar som inredare? (Inredare är kanske inte rätta titeln) på IKEA. När hon flyttade för över ett år sedan så fick jag denna underbara Buddha av henne. Den är så mycket Lotta för mig. Jag älskar den och de minnen den ger mig. Nu Lotta, står den på vardagsrumsbordet. Fram till nyss stod den i mitt köksfönster.
Åh vad jag saknar dig Lotta! Kom hem snart igen! Jag har så mycket att berätta för dig!
Kärlek!
V.