Ibland längtar jag mig bort! Till något annat, till något nytt och fräscht! Till något utmanande! Ny människor, nya möten, något nytt helt enkelt!
Nu tänker jag inte på just min man, utan mer på arbete!
Jag är en otroligt social person som älskar möten med människor! Jag vill att det ska hända lite runt omkring mig. Samtidigt som jag verkligen kan uppskatta egen tid i min ensamhet! Det är väl kanske balansen jag söker då!
Men jag har tänkt på detta med jobbet länge nu… kanske ett år.. är jag verkligen rätt person på rätt plats? Jag har jobbat här sedan 2008, och är det här jag ska vara i resten av mitt liv, på ett kontor, och räkna siffror och vända papper hela dagarna? Jag vet faktiskt inte.
Ofta när jag befinner mig på ställen som är andra människors arbetsplatser, på en restaurang, eller ett hotell, eller butik tex så ser jag nästan genast saker som kan förbättras. Vad som skulle göra jobbet trevligare och lättare för personalen…
I helgen så hamnade jag mitt i ett trauma, det var en person som blivit biten av en hund i ansiktet och jag var först på platsen. Direkt fick jag koll på läget och pekade vad alla skulle göra,pekade med hela armen, ring ambulans!, ta hand om chockskadade!, lägga tryckförband! Räta ut hans arm för den är blå! osv. Jag kunde inte själv ta hand om den fysiskt skadade, för att jag helt enkelt inte fixar sådant där blodigt och slabbigt, men de som var i chock, dom kunde jag hjälpa och få en snabb blick över läget…
Om jag kommer hem till folk så kollar jag alltid in hur dom tex möblerat, om det går att göra det bättre, få ett bättre flöde av energier… givetvis så börjar jag inte hasa runt deras bohag, utan nöjer mig att göra det i huvudet!
Jag räds inte att tala med människor utan finner alltid något att säga. Möter de flesta människor med ett leende och ett gott ord, det kostar inget och ger så mycket!
Jag har drömmar om att driva ett litet pensionat, eller en butik, eller ett te-fik eller ett… ja, idéerna är många och alla handla om service! Borde jag då sitta på ett kontor i 20 år tills jag går i pension? Jag vet inte! Det är ju tryggt, jag har ju min inkomst och jag trivs för det mesta. Men är jag rätt person på rätt plats, det är det som är frågan? Skulle jag blomstra mer om jag gjorde något annat?
Jag vet att jag förr har frågat er vad ni tycker jag skulle passa som att jobba med, och förslagen var många och bra! Dom ligger i bakhuvudet och skvalpar runt, men jag är en liten fegis måste väl erkännas. Att bara kasta bort min trygga inkomstkälla och öppna något eget, vet inte om jag har drivet och modet som krävs? Kanske, och främst, är det de jag vill?
Många tankar snurra runt i huvudet, tur jag har min blogg att skriva ner dom i! En dag kanske jag vet vad jag ska bli när jag blir stor! Eller så fortsätter jag att leka kontor om dagarna, för det känns lite som när jag var barn och satt på pappas kontor och skrev på skrivmaskinen, och bläddrade i hans pärmar. Där satt jag i timmar och lekte kontor! Så jag fortsätter med de ett tag till, att leka kontor, med den stora skillnaden att idag har jag betalt!
Kärlek!
V.