Nu har jag precis kommit upp från pannrummet där jag har suttit i 30 minuter utan att gråta! Nu undrar ni kanske varför jag skulle sitta i pannrummet i 30 min och dessutom gråta. Men det är inte så konstigt faktiskt.. jag ska förklara allt för er!
För kanske 2-3 veckor började jag notera att mina ögon rann ofta.. tårade sig liksom.. och strax efter detta så började jag få röda eksem-liknande områden på ögonlocken.. såg ut som jag lånat ögonskugga av Boy George! Så jag började fundera på om jag grät mycket i motvind, grät uppåt liksom, eller om jag grät mycket i sömnen så det låg ”tårpölar” av saltvatten och torkade ut mina ögonlock! (jag vet, det är bara jag som kan analysera ett litet eksem på ögonlocket på detta sätt) Men kom fram till att detta verkade mycket skumt att gråta uppåt.. att ens bara gråta utan anledning hemma, speciellt i vardagsrummet verkade lite annorlunda bara de.. Att jag skulle drabbats av pollenallergi på hösten kändes också mycket annorlunda, men jag är å andra sidan inte som alla andra heller..
Hur som helst så var mitt mått rågat, eller tårkanalen tömd för sista gången i går kände jag. Nu är det BRA! Nu räcker det! Så jag började titta mig omkring i vardagsrummet och ser mitt brickbord som är fyllt med orkideer, varav 2 stycken står i blom.. och är på väg att blomma över.. bestämmer mig för att det är deras ”fel” att jag gråter och bär bestämt ner dom i pannrummet för husarrest! Basta! Där kan dom stå och vara fina. Går upp i soffan igen och känner efter en stund att jag fortfarande har vagelkänsla i ögonen och tårarna vill fram.. PANIK!! Ser doftblock som står och dräller i vardagsrummet, så jag tar dom och bär ut dom på altanen!
Och döm om min förvåning att det börjar sakta lugna ner sig i mina ögon… svider nästan ingenting, ingen känsla av vaglar i ögonen.. inga tårar! Kommer detta hålla i sig blir ju nästa tanke, och vad är orsaken?
Så i dag när jag varit hemma några timmar så kommer jag på att jag är tårfri!!!! Underbart att kunna vara hemma utan att gråta hela tiden! Så jag bestämmer mig för att sätta mig i pannrummet och umgås lite med mina orkideer, för att se om dom lockar fram mina tårar igen! Så sagt och gjort, jag tar mobilen med mig ner i pannrummet där jag facebookar lite och talar i telefon med en av mina bästa vänner… ser att det är en spindel där nere som försöker bygga sig ett nät.. jag låter honom hållas (ja, jag är djupt imponerad av mig själv) Sitter väl där i ca 30 minuter.. inte en enda tår, inte en enda gång det sved eller kliade! Så jag tror mina Orkideer kan frias från misstankarna om att vara allergispridare.
Så nu har dom fått komma upp igen, och tar sig nu ett gemensamt bad i diskhon, i väntan på att få komma in i vardagsrummet igen!
Så, därför satt jag i 30 minuter i pannrummet utan att gråta! 🙂
Men jag måste säga att de var fint att ha blommor i pannrummet.. ska kolla lite vilken typ som skulle passa där nere i mörkret och värmen..
Ha nu en fabulöst fortsatt trevlig kväll/dag, beroende på när ni läser!
Och glöm inte bort att DU är en värdefull och vacker människa!
Kärlek!
Verula