Gästblogga!? Humm.. läste att Sofie Di Leva söker gästbloggare till sin blogg.. och jag började fundera lite på det. Jag har aldrig läst något hon skrivit och vet knappt vem hon är, mer än Thomas maka. Men gästblogga?

Varför inte, eller varför? Vad blir bättre av att skriva på någon annans sida än min egen? Når jag fler läsare? Är det viktigt? Varför bloggar jag över huvud taget? Över huvud tagen, vad är de för uttryck egentligen? Synonymt med egentligen, över huvud taget= egentligen. Hur kan egentligen bli över huvud taget! Vad tar man över huvudet? Hatten? Mössan? Oj, nu kom jag får ämnet igen..

Gästblogga var det. Varför bloggar jag, har jag ett behov av bekräftelse? I sådana fall ska jag nog gästblogga lite, för då når jag nog flera läsare.. eller tycker jag bara om att skriva? Jag älskar att skriva och önskar att jag kunde leva på det. Hum.. kan jag tjäna några dollars på det? Att gästblogga menar jag.. Jag kan tjäna pengar på min blogg, och gör mina tappra försök genom annonser.. men ni, mina kära läsare gör precis som jag gör, undviker att klicka på reklamen.. och då tjänar jag inte en sekin! Detta är inte ett försök att uppvigla er, för det skulle jag aldrig göra.. men det är lite tokigt att det endast är det som ger pengar, för nog läser man annonserna, även om man inte vill, och det fastnar i minnet.. så något litet korvöre borde de ge för att jag upplåter min blogg till detta.. men så är det inte om jag fattat de hela rätt.. humm.. nu kom jag från ämnet igen..

Går tillbaka till bekräftelsen.. är det den jag vill åt? Helt ärligt så vet jag inte.. jag vill bara bli bekräftad när jag gör och skriver nått bra, jag vill ju inte få kritik av det negativa slaget. Om det inte är feedback, för de växer jag av. De flesta av de som läser min blogg är ju vänner och bekanta gissar jag och ni skulle ju inte ge mig ledsam kritik, eller skriva elakheter. Men de kanske jag får om jag gästbloggar, har jag självkänslan att fixa det? Det vet jag inte faktiskt! Som några av er läst i tidigare inlägg så jobbar jag ju på att stärka just min självkänsla som under uppväxten fick sig en rejäl törn genom långvarig mobbing. Och att jag idag som vuxen försöker läka dessa själsliga ärr… är det då rätt att utsätta mig för allmän beskådan mer än jag gör här, i MIN blogg? Är det att utsätta mig för en risk i negativ bemärkelse, eller är det att möta en utmaning, att inte fastan i reinkarnationssemestern?

Humm.. borde jag bjuda in henne att gästblogga i min blogg? Skulle hon vilja det och i sådana fall varför? Varför skulle jag vilja ha någon annan att skriva i min blogg? Är det för att jag skulle ha slut på egna ämnen? Är det så det är, att hon inte har nått eget att komma med,och vill hålla sidan levande? Nä, så kan det väl knappast vara.. eller? Jag vet inte!

Så, vad har jag kommit fram till? Jag vill nog skriva i min blogg och låta den växa själv på sitt egna vis. Om min blogg är värd att läsa, så kommer ryktet sprida sig. Här kan jag ju skriva vad jag vill och hur jag vill, när jag vill utan att någon annan kan ändra eller trixa med min text. Jag skapar innehållet på min sida, såsom jag vill ha det! Eller snarare så som min hjärna förmedlar det genom mina fingra. För ni ska veta, när jag öppnar bloggen så vet jag sällan vad som kommer komma ut.. det blir som det är tänkt liksom!

”tar ett djupt andetag och suckar lite” Hur kunde jag ens tänka tanken på att lämna min blogg? Det är ju här jag ska vara, och vill det sig så att jag ska nå ut till flera, så blir det på det viset.

Det blir som det är tänkt, bara jag har lite tålamod och tillit!

Förlåt, för att jag ens tänkte tanken att skriva någon annanstans. Om hon vill kan hon få länka till min blogg. That´s it! <3

Min blogg- min text!


Kärlek!

Verula.

Kommentarer

comments