Det har kommit till min insikt att jag är lite störd! Jag har något sjukligt behov av att färgmatcha i den utsträckning det är möjligt. Jag insåg detta förra sommaren när jag kom på att jag stod och letade efter klädnypor som matchade färgen på de som skulle hängas på tork! Vit tröja = vit klädnypa osv. Vissa problem fick jag då jag inte äger, ej heller någonsin sett tex svarta klädnypor. Men de löst jag genom att använda en klädnypa med färg som passar färgen på plagget. Tex skulle jag inte ta en röd klädnypa till en orange tröjja, men en vit. Ja, ni förstår vart jag är på väg..

Lika nöjd blev jag när jag en dag här i somras låg i soffan och insåg att mina strumpor matchade kudden dom vilade på! Dock inte planerad matchning, men så jävla nöjd jag var! 🙂

Denna bild la jag upp på FB och var lite ironisk över mitt matchande, och när jag träffade min frisör sist frågade hon lite glatt om jag färgmatchat något nytt nyligen?

Jag gick hem och funderade inte så mycket på det där, trodde jag! Tills jag i helgen kom på mig själv igen med att färgmatcha utan att tänka på det. Tex dessa vinröda handdukar med min vinröda hårsnodd och det silverfärgade halsbandet som hänger på min silverfärgade kroklist! (Givetvis har jag en badrumsmatta som matchar mina handdukar, men det är ju planerad matchning så de räknas inte)

Eller när jag nyss tömde soporna och inser att jag varit framme även där.. störde mig lite på disktrasorna som var rosa och gula, men lät dom vara (motvilligt)

Sen går jag genom hallen och ser Totte, som är våran hustomte.. och kolla in hans färger.. ser ni färgen på väggen, tapeten och på fotoramarna mot färgerna på Totte?

Stört? Ja, helt klart!

Något jag tänker sluta med?
Absolut inte!

Matchat är snyggt!!!

Glöm nu inte att sätta lite färg på tillvaron mina vänner, men se till att de matchar! 😉

Kärlek!
Veronica

Kommentarer

comments