…om det magiska ögonblick som gavs mig idag!

Hur som helst så går jag omkring i butiken i mitt lugna gemak och filosoferar i min ensamhet. Går åt sidan när det kommer stressade kundvagnspuffande småbarnsföräldrar och stressade -50-talister. Jag plockar ner det jag ska ha i min korg och fortsätter gå där inne och kika bland hyllorna, tämligen nöjd med att inte vara lika stressad och ur gängorna som dom flesta andra i affären! Energierna far runt som små miniorkaner runt dom.

Nåväl, när jag i mitt, kanske halvflummiga lugn, passerat kassorna och är på väg ut ur affären så blir det en situation vid skjutdörrarna där en älder kvinna med kundvagn stannar till och säger; Varsågod, du först! Varpå jag svarar, Tack men gå före du, det är ju fredag så varför stressa?

Hon tittar på mig medans vi går ut genom dörren och säger, Jag är jättestressad! Varför det säger jag? Det är ju fredag och du är väll förhoppningsvis ledig hela  helgen. Ja säger kvinnan, det är jag, jag är ju pensionär. Ja, du ser säger jag, desstå större orsak till att inte stressa, fånga stunden!

Hon ser på mig lite fundersamt med huvudet lätt på sned. (vi står nu utanför ica och jag noterar även en herre i hennes sällskap) Kvinnan säger; Du förstår, när man blir pensionär så ser man lite annorlunda på saker, inte som när man jobbade, då hade man inte tid att planera, allt gick bara av farten. Nu måste jag planera in mina dagar så jag får något gjort! Jag måste nämligen hinna ner på stan innan kl 19 för då stänger affärerna! Jaha säger jag, men dom är ju även öppna i morgon säger jag och ler lite lungt. Dom tittar lite halvskumt på mig och hon säger, Min man fyller år i morgon så jag måste hinna köpa en present till honom förstår du! Ja men grattis i förskott säger jag till mannen och tillägger att jag fyller år i dag! Varpå dom givetvis även gratulerar mig. Jag fortsätter; Men, säger jag till kvinnan, om du inte hinner i kväll, och inte i morgon för ni ska ha kalas, varför kan du inte handla paket på söndag? Jag fortsätter, medan dom står som förtrollade och ser på mig som om jag vore en ängel nedsänd från ovan, för nog är det väl så säger jag och ser på mannen, att du har fyllt år många gånger och om det i år blir en present i efterskott till förmån att ha en lugn och harmonisk och stressfri fru, är inte det bättre än alternativiet? Han ser på mig med lång blick och svarar, -Självklart! sen ser han  på sin fru och ler kärleksfullt! Ja du ser, säger jag till kvinnan, du glömmer att fånga stunden! Du har ett liv, men du glömmer bort att leva! Denna stund kommer inte tillbaka och du stressar bara förbi och missar hela livet! Ta det nu lungt och njut, medans livet är!

Hon ser på mig med en blick jag aldrig sett förut och säger, Du är en helt fantastiks kvinna!

Tack, säger jag, och tillägger, ta det nu lungt och njut av stunden för den kommer inte tillbaka! Ha nu en fin födelsedag i morgon!

Sen tog jag  ut mitt reflex ur fickan och gick över parkeringen bort till min bil. Jag vet inte, men det kändes som om dom stod kvar en stund och funderade över vad som hände. Ja, vad hände egentligen? Jag vet inte, men jag tror detta möte med dessa två människor var menat att ske, att jag var ditsänd att bromsa upp dom i sin framfart! Det kändes så faktiskt, lite änglalikt! Ja, jag vet, jag är svensk och ska inte tro att jag är något, men där har ni fel!

För vi är alla något för någon, och vi kan alla göra en skillnad, om än så liten! De jag kunde göra i dag, genom att sprida lite lugn kanske har stor inverkan på detta fantastiska pars framtid. Jag hoppas och vill gärna tro det i alla fall!

Så kom ihåg, lev medans livet är och tänk att allt behöver inte vara perfekt och i ”rätt” minut, livet går vidare ändå!